KATTEGATT (Hjulångare)

Fartyg förliser och förlusterna för rederier och försäkringsbolag var många och höga. Ibland lyckades man rädda stora delar av inventarier och annat för att återanvända i andra fartyg. Så och i denna förlisning där både pannan och maskin fick nytt skrov att arbeta vidare i. Visserligen förliste även det nya skrovet men det är en annan historia.

Fakta
TypHjulångare
Material
Tonnage
Mått51,42 x 5 ,37 meter
Maskin100 nhk
Fart
Byggd1855 av Motala Warf i Norrköping
BeställareHalländska Ångfarytgsbolaget
Sjösatt
Levererad15 september 1855
Regnr
Signal
Klassad
Assurans
Hemma
Ägare
Befälhavare
Besättning
På resaVarberg – Lübeck
Förlist1860-05
Platscirka 900 meter utanför Stafsinge
OrsakGrundstötning
Last
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
Kattegatt byggdes som en hjulångare 1855 av Motala Warf i Norrköping. Leveransen skedde den 15 september samma år och köpare var Halländska Ångfartygsbolaget. Hennes dimensioner var 51,42×5,37 meter och under däck fanns pannan på 100 nhk.

Kattegatt insattes i trafik den 28 oktober 1855 och då på linjen Göteborg-Varberg-Halmstad-Torekov-Helsingborg-Helsingör-Landskrona-Malmö-Köpenhamn-Lübeck. Året efter sattes hon som ”expressångare” på i stort sett samma rutt, med undantag av några platser som ströks ur rutten.

Rorsman styrde i blindo
I maj 1860 var Kattegatt ute på sin ordinarie tur och lämnade Varberg för att gå till Lübeck. Efter att ha lämnat hamnen gav kapten ombord över ansvaret till styrmannen som i sin tur ålade rorsmannen som stod längst akteröver att styra efter order från kommandobryggan.

Rorsmannen var ingen duvunge utan gått på rutten i 15 år och kände väl till farvatten. Ordern från bryggan var att hålla ostlig kurs, vilket han gjorde. Rorsmannen kunde inte från sin plats se fartygets läge och han höll upp ett streck för mycket än vad han fick order om och detta misstag räckte.

Passagerare och posten räddas
Vädret vid tillfället var trots maj månad inte det bästa med snöbyar och hårda vindar. Styrmannen på bryggan insåg faran och gav order ner till rorsman att ändra kurs men detta skedde för sent och Kattegatt gick med full fart på grund cirka 900 meter utanför Stafsinge som ligger fem km norr om Falkenberg.

Kattegatt kantrar över åt styrbord och började ta in vatten i den hårda vinden. Passagerarna och delar av godset, främst posten sattes i livbåtarna tillsammans med besättningen. Fartyget tog in alltmer vatten och man lämnade henne för att rädda sig själva.

Vinden som var hård övergick till storm som rasade utmed västkusten i tre dagar innan den lade sig och man kunde återvända till haveristen. Till sin hjälp hade man rederiets andra hjulångare h/å Halland som satte ut länspumpar. 

Pannan och maskin bärgades
Pumpningen gick ganska bra och man bärgade lasten och efter det gjorde försök att dra loss Kattegatt. Skrovet hade dock brutits av och försöken misslyckades. Då anlitades ett danskt bärgningsföretag som försökte men även de gick bet. Maskin och pannan lyftes ur och nu försökte man återigen dra loss det tomma skalet, men Kattegatt var motsträvig och ville inte gå loss.

Bolaget bestämde vid en extra bolagsstämma den 7 augusti 1861 att bygga ett nytt fartyg som ersättning för Kattegatt. Det som man lyckats rädda ur Kattegatt bl.a. maskin och pannan monterades i det nya fartyget som sjösattes 19 Juli 1862 och fick namnet Ellida. Hon såldes 1898 vidare till Carl Foss i norska Haugesund och förliste någon tid därefter.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.