Förlisningen av det norska tankfartyget MUNDOGAS OSLO var ur miljösynpunkt en katastrof. Dock inte själva förlisningen, utan någon tid senare när finska amatördykare försökte bärga fartyget. Vraket blev även ett så kallat “spökvrak” som ibland kom upp till ytan för att senare sjunka igen.
| Fakta | |
| Typ | Motortankfartyg |
| Material | Stål |
| Tonnage | 3 645 brt 1 881 nrt 3 825 dwt |
| Mått | 91,2 x 14,7 x 7,22 meter (299,2 x 48.1 x 23,675 fot) |
| Maskin | 2 st. 6-cyl, (Nordberg Mfg Co. Milwaukee) |
| Fart | |
| Byggd | 1963 Drammen Slip & Verk (byggnr 55) |
| Beställare | A/S Gasskib, (Öivind Lorentzen) |
| Sjösatt | 16 juni 1963 |
| Levererad | December 1963 |
| Regnr | Lloydsnr 542484 |
| Signal | LHMA |
| Klassad | Norska Veritas |
| Assurans | |
| Hemma | Oslo |
| Ägare | A/S Gasskib, (Öivind Lorentzen) |
| Befälhavare | Haakon Olsson |
| Besättning | 30 man |
| På resa | Fredericia, Danmark – Uusikaupunki/Nystad, Finland |
| Förlist | 1966-10-22 |
| Plats | Ålands hav |
| Orsak | Kollision med finska “Saara” |
| Last | 2 000 ton Ammoniak |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
MUNDOGAS OSLO var en relativt stor tanker på strax över 91 meter. Hon hade endast gått i trafik en kort stund och var i alla avseenden ett säkert fartyg för gastransporter. Hon fördes av kapten Haakon Olsson och mönstrade cirka 30 man, de flesta norrmän men även ett 10-tal från Brasilien, Portugal och Spanien.
| REDARE | |||
| 1963 – 1966 | A/S Gasskib, (Öivind Lorentzen) | Oslo | MUNDOGAS OSLO |
FÖRLISNINGEN
I slutet av oktober 1966 var MUNDOGAS OSLO på väg utmed den svenska kusten med kurs mot finska Nystad, mellan Åbo och Raumo. I tankarna hade man 2.000 ton ammoniak. Lördagen den 22 okt. hade man nått upp till Grundkallen nordost om Stockholm. Vädret är inte det bästa med dimma och sikten uppfattades till endast 300 meter. .
Från till synes ingenstans kom så det finska fartyget Saara och rände rakt in i styrbordssidan. MUNDOGAS OSLO fick omedelbart slagsida och även Saara fick omfattande skador i stäven. Efter endast fem minuter försvann aktern på den norska tankern och besättningen fick lämna fartyget. Fören däremot stack upp ett 10-tal meter ovan ytan.
Hjälpen var nära
Ombord fanns förutom den 30 man stora besättningen även två kvinnor. Det var kaptens och 1:e styrmans (Kåge Olsen) fruar. Även ett flertal hundar !! fanns ombord. Hjälpen var nära och man kunde snabbt kliva över till det tyska fartyget Groveport. I det här läget befann man sig cirka 10 dist.OSO Grundkallen.
Man blev sedemera överflyttad till livräddningskryssaren K.A. Wallenberg för vidare transport in till Öregrund. Det finska fartyget Saara kunde med assistans av två andra fartyg ta sig in till Raumo för reparation. Den norska besättningen anlände till Öregrund vid 19-tiden på lördagen och fördes sedan vidare till Norrtälje med buss.
Lasten värmdes upp
Ute på haveriplatsen hade Neptunbolagets Ajax vid midnatt kommit till platsen. MUNDOGAS OSLO flöt nu på lasten som var nedkyld till 10 minusgrader. Ju längre ner tankarna kom och värmde lasten ökade riskerna. Ammoniak utvidgar sig och man befarande att tankarna kunde sprängas om säkerhetsventilerna blivit skadade. Till slut fastnade aktern på ett 65 meters grund i den hårt trafikerade farleden.
Ajax fick därför till en början lägga ut varningsbojar i farvattnen, vilket var nödvändigt. Ett tyskt fartyg hade redan varit ytterst nära att kollidera med den sjunkande tankern. Man lyckades även snabbt få över i wire och började omedelbart försöken att dra loss henne. Under hela söndagen drog och slet Ajax utan att lyckas få fartyget att rubba sig en meter.
Jättekran
Under söndagsnatten belystes MUNDOGAS OSLO av stålkastare från Ajax och man hade radarspaning i området. Detta för att varna fartyg som kom in i området där hon nu låg mellan Åland och Sverige. Besättningen lämnade redan under söndagen Sverige för att flygas till Oslo. Rederiets representanter väntades till platsen under måndagen för att diskutera eventuell bärgning.
Till plasten skickade Neptunbolaget även Herakles för att assistera Ajax. Man pumpade in luft i fartyget för om möjligt få henne flott men framför allt för att hon inte skulle sjunka om hon gled av grundet. Man rekvirerade en jättekran från dåtida Västtyskland som hade kapacitet att lyfta henne. Dock skulle kranen ha en vecka på sig att komma till platsen.
Spökvrak
Alla bärgninsförsök gick om intet och MUNDOGAS OSLO blev kvar på sjöbotten. På grund av att lastens densitet ändrades med temperaturen i vattnet uppstod fenomenet “spökvrak“. Det vill säga att hon ibland flöt upp till ytan för att senare sjunka igen. Klart riskfyllt för sjöfarten.
Vid det laget gav sig ett gäng finnar in i leken och skulle bärga henne. Det var ett par år efter förlisningen. Tanken var att släppa ut hela lasten i Östersjön och fylla tankarna med luft. Myndigheterna i Sverige protesterade men finnarna stod på sig och hänvisade till sina experter i Finland som påstod att det var ofarligt.
Försöket misslyckades och i stället började tankarna slitas loss från själva skrovet. I början av november 1969, alltså 3 år efter förlisningen hittades en tank flytande i Ålands skärgård. Tanken som värderades till 130.000 bärgades för att inte hindra sjöfarten.
Skrivet av Göran Nilsson
