KARL MAGNUS

Fakta
TypSkonert
Material
Tonnage179 brt, 160 nrt
Mått28,8 x 6,94, 3,62 meter
Maskin
Fart
Byggd1854 i Harburg i ek som brigg för H.C. Brodersen, Flensburg
Beställare
Sjösatt
Levererad
Regnr75
SignalHGSK
Klassad
Assurans
HemmaVätö
Ägare
BefälhavareO.E. Mattsson
Besättning
På resaSkellefteå – Tyskland
Förlist1901 oktober
Plats Gotland på östra sidan
OrsakOkänd, förliste med man och allt
LastSparrar
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
Skonerten Karl Magnus byggdes 1854 i Harburg för skeppsredare H.C. Brodersen i danska Flensburg, som en brigg och fick namnet Wilhelmine Brodersen. Hon byggdes i ek och kom att mätas till 91.2 x 22.8 x 11.9 fot, vilket omräknat (enl. Lloyds tabell) blir 27.8 x 6.94 x 3.62 m.

Hon registrerades i St: Thomas i Danska Västindien (idag Virgin Island) och kom att mäta 166 brt. Till en början gick hon också på rutten mellan Västindien och Danmark med socker och rom som last, även besök i Havanna med tobakslast finns registrerade.

Till Sverige via auktion
På grund av sämre tider för rederiet utsäljs Wilhelmine Brodersen på offentlig auktion 1872-10-02 och ropas in av Carl Magnus Westberg, hemmahörande i Elmsta, Väddö. I samband med att hon blev svensk blev hon ommätt till 54 ½ nyläster och fick signal HGSK, och senare inskriven i reglistan som Nr: 75.

På Väddö bildades nu ett partrederi för skutan och som korrespondensredare blev först J.E. Davidsson, Senneby. Även skeppare P. Vicklund är inblandad men han ersätts på 1880-talet av H.P. Carlsson och K.E. Olsson.

Wilhelmine Brodersen genomgår en större reparation och förbyggnad 1883. Bland annat riggas hon om till skonert och får sitt slutgiltiga namn Karl Magnus, samt ommäts hon igen, nu till 175 reg.ton. Carl Magnus Westberg, som ju köpte henne på auktionen 1872, kliver nu in som korrespondensredare och som befälhavare utses J. Johansson.

På grund vid Oskarshamn
Som så många andra samtida seglare hände det även att Karl Magnus gick på grund ibland. Bland annat var hon på hemväg från Lübeck i en ONO-lig orkan med snöbyar då skonerten 1890-11-25 var kommen till Oskarshamn och sökte lä. Ombord på Karl Magnus signalerade man efter lots, men på grund av det hårda vädret kunde inte lotsbåten gå ut för att bistå. 

Kapten Johansson beslöt att försöka gå in på egen hand och det slutade med en grundstötning på Ljutholmen. Efter det att hon dragits loss från grundet konstaterades endast lindriga skador men det blev dock en reparation, en del källor nämner t.o.m. en ny förbyggnad. 

Efter detta kliver C. Eriksson, Väddö in och leder rederiet, och kapten O.E. Mattsson tar över som befälhavare ombord samt ett nytt mätbrev som uppger 171,97 reg.ton. En siffra som kom att ändras ytterligare en gång, 1897 mäts hon till 160 reg.ton. En sista ändring i Skeppslistan sker 1899 då P. Pehrsson, Vätö anges som korr.redare.

Vad hände ?
Vad hade Karl Magnus för rutter i Sverige då ? Ja mest gick hon med trälaster från Norrland ner till hamnar i Danmark och Tyskland. Under hösten 1901 var Karl Magnus ute på en sådan seglats då hon gick från Skellefteå mot Tyskland med sparrar i lastrummet.

I oktober var hon kommen ner till farvattnen ost om Gotland när något hände. Hon försvann med man och allt och lämnade inte ett spår efter sig. Inte en vrakspillra eller annat fynd så att försöka säga vad som hände är omöjligt innan vraket påträffas, om det någonsin kommer att hittas. 

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.