ROBUR II

Ett populärt vrak inom räckhåll för oss dykare är Robur II som förliste november 1928. Hon är dessutom utmärkt på sjökort så man hittar henne utan större problem.

Fakta
TypLastångfartyg
MaterialJärn
Tonnage1 391 brt 798 nrt
Mått71,89 x 11,01 x 4,76 meter
MaskinTrippelexpansionsmaskin på 180 Hkr
Fart9,5 knop
Byggd1909-10 av S.P. Austin & Son Ltd, Wear Dock, Sunderland (byggnr 252)
BeställareW.Cory & Son Ltd, London
Sjösatt11 december 1909
Levererad
Regnr
Signal
Klassad
Assurans
HemmaGdynia
ÄgarePolsko-Skandynawskie Towarzystowo Transportowo Spolka Akcyjna, Gdynia
BefälhavareKoniaziew
BesättningIngen (19 + hunden LUX) omkom
På resaMunksund, Piteå (Skuthamn) – Danzig
Förlist1928-11-18
PlatsSV om Blackkallens fyr
OrsakRoderhaveri och grundstötning i 21 m/sek
LastBallast
POS64° 19.453′ N 21° 28.814′ E
Djup20
Sjk
ExnamnDevereux (1910-1920), Corbrook (1920-1927)

HISTORIK
ROBUR II byggdes 1910 i Sunderland som ss DEVEREUX och ägdes vid färdigställandet av W. Cory & Son Ltd, London men kom att köpas av det engelska kolbolaget S.P. Jackson i London. Hon kom att döpas om 1920 till CORBROOK och såldes 1927 till Robur & Transport Ab, Stockholm och ett interimscertifikat utfärdades den 29 augusti och hon anmäldes till registrering i svenska rullarna den 15 september 1927. Hon kom dock att säljas till Polen den 27 september 1927 alltså innan registreringen blev klar. Det var det polska gruvbolaget Polsko-Skandynawskie Towarzystowo Transportowo Spolka Akcyjna i Gdynia som köpte henne för £12.600. I samband med köpet fick hon också sitt slutgiltiga namn ROBUR II. Hennes vanliga frakter var Östersjön med kol från Polen och Baltikum till Sverige. 

FÖRLISNINGEN
ROBUR II hade i mitten av nov. 1928 lossat kol i Skuthamn och satt kursen söderut mot Danzig. Bottenhavet var inte nådig denna höst och orkanstyrkor mättes i vindbyarna. Sjön gick hög och ROBUR II som bara var ballastad, och egentligen för lätt, krängde och kastades i den svåra sjön. Hela fartyget fick utstå stora påkänningar och så även rodret som började krångla liksom maskin. Och så här i efterhand kan man ju säga att utan roder och maskin i detta väder var fartyget dödsdömt, men besättningen ombord hade ju inget val och gjorde allt i sin makt att försöka rädda liv och lem samt om möjligt fartyget.

Besättningen ombord på ROBUR II gavs lotssignal och nödbloss, nödsignaler och ångvisslan användes. Dessa observerades vid 9-tiden på söndagskvällen den 18 nov. av lotsen och fyrpersonal vid Bjuröklubb som i det rådande vädret bara kunde se på och hålla tummarna. Ombord på fartyget insåg man nu att ROBUR II drev mot skären vid Bjuröklubb och i sin desperation tända man t.o.m. en brasa på däck i hopp om räddning. Grundskaten passerades utan grundkänning, men land kom allt närmare på grund av ström och vind.

På söndagskvällen kl 21 den 18 november 1928 observerade fyrpersonal och lotsar vid Bjuröklubb upprepade nödsignaler med raketer, bloss och ångvissla ett ångfartyg, som mödosamt stävade fram genom den höga sjön. På grund av stormen kunde dock lotsarna göra något för att undsätta fartyget, som istället vände och drivande länsade undan sjön. Fartyget iakttogs åter på förmiddagen följande dag. Hon låg då på grund utanför Blackkallen, med det mesta av akterskeppet under vatten. En timme senare befanns fartyget vara spårlöst försvunnet, och trots febrilt sökande kunde lotsarna varken återfinna fartyget eller vrakspillror.

Efter att telegram från Piteå och Härnösand meddelat att den försvunna fartyget var den polska lastångaren ROBUR II intensifierades sökandet efter henne, dock utan resultat. Om kvällen underrättades man emellertid om att hela besättningen hade räddat sig iland. Besättningen kunde berätta om hur de i dimma kommit ur kurs. Ångaren, som hade lossat kol i Skuthamn var tom, krängde och kastades mellan vågorna i den svåra sjön. Tillslut började maskinen krångla, och rodret hade råkat i olag, troligen p.g.a. de svåra brottsjöarna. Man gav lotssignal och då man insåg att fartyget började driva mot skären vid Bjuröklubb såg man ingen annan utväg än att tända en brasa på däck och avfyra nödraketer. Vädret var nu sådant att man förstod att lotsarna inte kunde gå ut. Man lyckades ta sig förbi Grundskaten, men p.g.a. strömmen och vindriktningen drev fartyget allt närmare land.

Man fick en kraftig grundkänning med svåra skador i akterskeppet som följd, men kom emellertid av grundet. Fartyget hade dock sprungit läck. En timme senare fick ROBUR II grundkänning igen. Kaptenen försökte med rodret och ankaret få det drivande fartyget in mot land för att få in det på grunt vatten. Detta misslyckades emellertid, och samtidigt rapporterades att ROBUR II höll på att vattenfyllas. På måndagsmorgonen grundstötte man på Hällgrundet. Förskeppet stod på grundet medan akterskeppet, som låg på djupt vatten, vattenfylldes. P.g.a. maskinskadan misslyckades man med att pumpa fartyget läns. Kaptenen beslöt då att sätta ut livbåtarna.

Den första livbåten, med 12 man ombord, slogs omedelbart sönder, men manskapet räddades sig tack vare sina livbälten. I den enda återstående livbåten lyckades man placera hela besättningen samt hunden Lux, komma fri från ROBUR II och styra in mot land, som låg på ca 1/2 distansminuts avstånd. Med sig hade man endast sina tunna kläder, livsmedel för de första timmarna samt skeppsdagboken. En stund sedan manskapet lämnat fartyget gick det till botten. Efter att ha värmt sig i en tom fiskestuga och därefter strövat omkring i skogen på måfå hela dagen med frusna kläder kom man slutligen fram till Blacke, varifrån de skjutsades till gästgivargården i Sele.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.