GUSTAFVA

Årets sista seglats brukar ofta bli strapatsfyllda och så blev denna också. Påfrestningar på både skrov och besättning gör dessa resor mer olycksbenägna än andra. Att gå läck och se skrovet spricka itu mitt ute i Västra Kvarken en kylslagen höst är inget man vill vara med om.

Fakta
TypGaleas
Material
Tonnage43 svåra läster
Mått18,7 x 5,79 x 2,82 meter
Maskin
Fart
Byggd1806 vid Piteå skeppsvarv av furu på kravel
Beställare
Sjösatt
Levererad
Regnr
Signal
Klassad
Assurans
HemmaPiteå
ÄgareJonas Nordwall, Piteå
BefälhavareOlof Wickberg
Besättning
På resaRosvik – Stockholm
Förlist1814-10-08
Plats
OrsakLäckage
Lastsmör och bräder
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
Galeasen Gustafva byggdes vid Piteå skeppvarv 1806 på beställning av Prosten Jonas Nordwall, vilken redan hade en part i en annan skuta med namnet Catharina. Nu var han ensam ägare till denna nya skuta på 43 svåra läster och nästan 19 meter, som var tänk att bara gå inrikes, huvudsakligen mellan Stockholm och Norrlandshamnarna. Första året fördes hon av Eric Forsmanoch man hann med cirka två Stockholmsresor om året med trä, tjära mm som utlast och spannmål, tobak, styckegods mm som returlast.

Årets sista resa
Hösten hade börjat göra sig påmind uppe på det nordligare breddgraderna. Bottenhavet och Kvarken var kylslagen och man var ute på sin sista resa för året innan uppläggning för vintern. Den 7 oktober1814 lämnade man Rosvik vid 8-tiden på morgonen men last av smör och bräder. Destination var Stockholm där man hade för avsikt att ta ruturlast hem till Norrland.

Vinden var nordlig när man vid 14-tiden passerade Räbben, och vid 6-tiden på morgonen den 8:e var man nere vid Bjurö klubb som passerades men NO-lig vind. Kursen sattes till SV och man gjorde bra fart då man länsade i vinden, dock började det friska i ordentligt och snart var det ½ storm. Nu blev det problem att hålla läns och man tog in vatten och klockan 9 på förmiddagen blev skutan läck.

Stormen tilltog
Nu beordrade kapten Olof Wickberg att storseglet skulle bärgas, men till ingen nytta. Läckan fortsatte att öka så till den milda grad att vid 1-tiden, då Gustafva var helt vattenfylld, sprack skrovet mitt itu. Besättningen fick i all hast gå i skeppsbåten och Gustafva sjönk inom 5 minuter, mitt ute på öppet vatten. Skeppspapperna och en del kläder var det ända man hann få med sig, resten förlorades med fartyget.

Nu satt man i öppen sjö mellan Bonden och Holmö gadd och horisont vart man än tittade. Vinden var inte nådig med nordlig storm och sjön gick hög. Man klarade natten trots den höga sjön och den plågande kylan, och till sin lycka fann man att vinden avtog nästa dag. Vid 16-tiden fick man till sin glädje land i sikte för första gången och i mörkret som nu tilltog försökte man under hela natten ro mot land. Man var dock alldeles för svag för att lyckas komma nära land. 

Fick tillbringa två dygn ombord
När det dagades nästa dag var man fortfarande långt ut till havs. Klockan 10 på förmiddagen kom så skonerten Lilla Musahemma i Härnösand och förd av coopvaerdie kapten Baltzar Wacklin, seglande i god vind förbi Skagens Känning och fick 2-3 distans ifrån se livbåten driva med vinden. Man satte kurs mot livbåten och tog ombord den trötta, frusna och hungriga besättningen.

Vinden hade vid den här tiden svängt över till västlig vilket gjorde det svårt att sätta iland de nödställda. Man fick tillbringa två dygn ombord på Lilla Musa innan man den 12 okt. blev ilandsatt vid Nyhamn, vilket säkert kändes helt underbart med fast mark under fötterna. Gustafva är och formodlen blir ett av alla dessa anonyma vrak som aldrig blir upptäckta utan får ligga kvar på botten tills tidens tand utplånar alla spår.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.