GUSTAF TILLBERG

Fakta
TypLastångare (skonertriggad)
MaterialJärn
Tonnage783,01 brt 612,42 nrt 618 dwt
Mått57,14 x 7,95 x 5,67 meter (187 x 28 x 16 fot)
Maskin2-cyl compoundmaskin om 250 IHK (tillv. Kockums 1884)
Fart
Byggd1874 av J. Fletcher vid Oskarshamns Mekaniska Verkstad (Byggnr 120)
BeställareVikens Ångfartygs AB, Viken
Sjösatt
Levererad
Regnr1344
SignalHLVR
Klassad
AssuransAssurerad för 170 000:-
HemmaTrelleborg
ÄgareTrelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag
BefälhavareC. M. Khysell
Besättning16 man varav 5 omkom
På resaVästervik via Malmö – England/Rouen
Förlist1894-12-29
PlatsHorns rev, Skagerack
OrsakÖvergavs sjunkande kl. 15.00, efter 3 mån angavs totalförlust
LastHavre
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
Vikens Ångfartygs AB Stiftades 1872-02-16 och bestod av följande

Sjökapten Johannes Olsson-BraunViken    (h.r.)
Sjökapten Magnus JönssonViken 
Sjökapten Tufve PetterssonViken 
Skeppsmäklare A. PykHelsingborg 
Lantbrukare Lars LarssonBrandstorp

Detta bolag beställde en skonertriggad ångare av Oskarshamns Mekaniska Verkstad och kom att byggas av J. Fletcher för leverans 1874. Till hennes befälhavare utsågs Hans Nilsson (Viken) som kom att föra befäl på henne ända till hon såldes 1876.

Trelleborg tar över 
Det var Trelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag som på bolagsstämman 1875 beslöt utfärda inbjudan till teckning i aktier för att om möjligt köpa två nya fartyg. Castor som nybyggdes på Lindholmen samt köp av Gustaf Tillberg efter hennes provtur den 1 oktober 1876 som utfördes på ett tillfredställande sätt och hon avgick därefter till Riga varifrån hon var befraktad till Frankrike. Det var A. J. Westerberg som fått äran att föra befäl över henne och under resten av året seglade hon för sina aktieägares räkning ty hon inregistrerades inte i bolaget förrän 1877. 

Gustaf Tillberg seglade till en början med god vinst och redan första året skrev i lokalpressen att hon:
–” Riktigt hedrat sig och tjänat snällt med penningar”, vilket i klartext betydde en seglationsvinst på över 17 600 kr, pengar som förutom aktieutdelning på 4 % avsattes till vinterunderhåll av både skrov och maskin vid Lindholmen. 

Ny maskin vid Kockums
Liksom för det flesta ångare vid den här tiden slets hon hårt i både panna och maskin vilket föranledde en extra bolagsstämma den 17 november 1883 för att fatta beslut om nytt maskineri. Uppdraget gavs åt Kockums till en kostnad av 47 200 kr och den 21 juni 1884 seglade hon åter ut på haven. Gustaf Tillberg var en gång riktigt illa ute när hon de sista dagarna i februari 1889 på sin resa från Pillau till Cork med vetelast grundstötte på Kalkgrund. På grund av isdriften i Sundet kom hon i svårt läge och kallade på assistans men på grund av isläget kunde intet göras och man satt fast länge. Efter tre veckor stod att läsa i Trelleborgs Allehanda den 21 mars:

–” Gustaf Tillbergs läge å Kalkgrundet är oförändrat. Isen har ytterligare tornat upp sig till ett par fot över däcket midskepps. Maskinrummet och mittrummet äro fulla med vatten, men för- och akterummen, där vattenhöjden är obetydlig, syntes ej hava lidit någon skada av nämnvärd grad. Ångaren besöktes i måndags av experten för Sveriges Ångfartygs Assuransförening, kapten C.A. Höglund från Göteborg, som på bolagets vägnar hitrest på grund av strandningen. Enligt kapten Höglunds utsago är blott en liten del av fören och aktern fri från ishöljet, som består av över 20 tom tjocka isblock. Dessa ha upptornat sig på babords och styrbords sidor och 8 till 10 fot över fartygets överbyggnad. Man kan beräkna att cirka 200 ton is ligger utbredd över fartygets däck. Dock behöver man ej hysa farhågor över fartygets räddning. Dykeribåtar ligga färdiga att avgå till strandningsstället så snart isförhållandena det tillåta.”

BEFÄLHAVARE 
1874 – 1876 Hans Nilsson 
1876 – 1883A. J. Westerberg 
1883 – 1894L. J. Axelsson 
1894 – 1894C. M. Khysell
REDARE   
1874 – 1876 Vikens Ångfartygs AB Viken 
1876 – 1894Trelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag Trelleborg196.000 Riksdaler

FÖRLISNINGEN

Onsdagen den 19 december 1894 avgick Gustaf Tillberg Västervik med full last av havre för England och Rouen. Malmö angjordes för bunkring samt reparation av skorstenen och man avgick från Malmö varfshamn klockan 9 fm. på julafton och runt 11-tiden Malmö redd med kurs mot Hanstholm som man passerade kl. 11 dagen efter. Under onsdagen den 26 slog vinden om till NV-lig frisk tilltagande bris med sjö och man beslutade sätta segel. Fartyget arbetade hårt och fick flera svåra överspolningar åt babord och till slut slagsida åt samma håll. Maskinrummet fick ta emot mycket vatten och då silarna blev igentäppta av havrelasten steg vattnet och man beslutade söka nödhamn i Christiansand.

På torsdagen blev vinden nordlig med starka byar och hög sjö som eskalerade till NNO-lig storm. Pumparna bemannades när man till sin fasa märker att dessa blockeras av havrelasten. Man upprättar en langningskedja med pytsar för att om möjligt kunna hålla fyren i pannan undan från vattnet, ändå stiger vattnet och man förstår att hon gått läck i aktern och man insåg nu att Christiansand inte längre var ett alternativ utan man beslöt istället att hålla av till Hamburger Bucht.

Fick överge maskin
På fredagskvällen gick det inte längre då eldarna stod i vattnet upp till axlarna och skyfflade kol och vattnet stigit över ramlagren. Man fick lämna maskinrummet med maskin gående tills pannorna slocknade av sig själv. Nu låg Gustaf Tillberg tvärs i sjön och man kastade några varpankare för om möjligt få upp henne i vinden. Då detta misslyckades fälldes babords ankare men även det utan resultat Under lördagen började slagsidan göra sig alltmer påtaglig och kl 12.30 stannade maskin och signalraketer sköts iväg, till ingen nytta dock. Nu sjönk ångaren alltmer och slagsidan tilltog och man lämnade skeppet klockan 15 på lördagen.

På babords storbåt var kölen sönderslagen och båten obrukbar, men på styrbordssidan satte man ut den andra storbåten samt jollen. Dock fick sig storbåten en törn mot skrovet och blev läck. 10 män och 2 kvinnor tog plats i storbåten under ledning av kapten Khysell medan 4 man placerades i jollen med 1:e styrman J. Ekelund som befäl, övriga var 1:e maskinisten, en eldare och en jungman. Till en början hade man en 25 meter lång bogserlina mellan de 2 båtarna men på grund av risken för kollision måste den kapas. 

Jollen försvann 
Sjön var hårt med hagelbyar och klockan 1 på natten hördes ett brak från jollen, som förmodligen gått på något vrakgods. Det dröjde dock 5 minuter innan man hörde rop på hjälp från jollen och man vände genast storbåten mot sjön och satte årorna för att ro tillbaka. Hur man än letade hittades varken folk eller jollen och med tanka på hur svårt läck den egna båtenvar kunde man inte stanna för länge utan vände nu åter upp och länsade för vinden. 

Även i livbåten fick man uthärda svåra strapatser, svårt läck med vatten upp till knäna samt stark kyla, och den efter den andra domnade av och en man, (eldaren O. Frank) frös ihjäl under natten. Vid 13-tiden söndagen den 30 dec. återfick man hoppet när man såg lanternorna av ss AMALIE i horisonten. Lyckligtvis blev de observerade av ångaren och samtliga kvarvarande räddades efter sina 22 timmars skräckfärd i livbåten och fick medfölja till Bremerhafen.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.