ASCANIA

Östersjön är känt som ett farligt hav för sjöfarten då kusterna är fyllt av grynnor och skär. Ute till havs slappnar många av och följer den angivna kursen. Att efter timmar av behaglig resa utan land i sikte plötsligt ränna långt upp på ett osynligt grund måste kännas snopet. Detta öde drabbade den finska ångaren Ascania då Salvorev utanför Fårö blev fartyget övermäktig.

Fakta
TypLastångare
Material
Tonnage
Mått
Maskin
Fart
Byggd1901 av Mackie & Thomsen i Glasgow.
BeställareBeställare var Mead, Son & Hussey
Sjösatt
Levererad
Regnr
Signal
Klassad
Assurans
Hemma
ÄgareJ.W. Paulin
Befälhavare
Besättning
På resaKotka – Kiel
Förlist
Plats
Orsak
Last335,047 standart sågade trävaror fördelat på 222 i rummet och 113 på däck
POS
Djup
Sjk
Exnamn

Historik
Den finska ångaren S/S Ascania var byggd 1901 av Mackie & Thomsen i Glasgow. Beställare var Mead, Son & Hussey. Som så många andra fartyg på den tiden bytte även Ascania ägare då och då. Fyra stycken närmare bestämt innan hon kom till Finland 1933-04-29 då J.W. Paulin köpte henne trots avrådan av sina rådgivare.

I slutet av september 1940 var Ascania lastad med 335,047 standart sågade trävaror fördelat på 222 i rummet och 113 på däck. Hon lämnade finska Kotka vid 22-tiden den 25 sept och destinationen var Kiel. Jag ska inte skriva så mycket om själva händelseförloppet som beskrivs bättre av kapten i sin dagbok och återfinns härnere. För att ytterligare beskriva händelsen när Ascania blev vrak finns också räddningsstationens journal.

Sjöförklaring/dagbok

Utdrag ur dagboken förd ombord på ångfartyget Ascania med hemort i Åbo stad på resa från Kotka till Fischerhuette under tiden 25 september till 2 oktober 1940:
Efter det fartyget i Kotka intagit en last bestående av 335,047 standert sågade trävaror varav 222 standerts i rummet och resten på däck samt fartyget till alla delar gjorts i fullt sjömässigt skick, anträddes resan den 25 september kl 22.00. Resan fortsates utan att något anmärkningsvärt inträffade. Den 27 september kl 1.45 pejlades Dagerort fyr i dev.S.t.O3/4O. samt Tahkona fyr i dev. OsO 3/4 O. Därefter styrdes dev. Sv ½ V, SV samt SV ½ S. totala distansen 74,5 distansminuter. Kl 22.00 grundstötte. Försökte manövrera loss fartyget utan att lyckas. Enligt besticket, fartygets position long.20 grader 23 minuter latitud N 58 grader 13 minuter. Närmaste land inom en radie av 35 sjömil. Inga fyrar synliga. Vinden SV 5 Beaufort med regnbyar. Fartyget hugger svårt. Sänt upp raketer. Pejlat bilgerna intet vatten i rummen. Kl 1.15 den 28 september konstaterades att fartyget stött på Salvorev. Lodade runt fartyget och befanns vattendjupet vara 12 fot förut 12 fot midskepps och 13 fot akterut.

Akterskeppet lyftat över 2 fot. Kl 4.00 pejlades bilgerna och maskinrummet undersöktes och ingen läcka förmärktes. Vid dagningen lades livbåten ut och lodat på alla sidor om fartyget. Vattendjupet ca 12 fot. En halv skeppslängd i ca Nv:lig riktning blev det djupara vatten. Då ingen förbindelse erhölls med land och friskade O från NO beslöts att börja lämpa däckslasten, för att på så sätt komma loss och rädda fartyget från förstörelse. Kl 9.25 pejlades bilgerna, tank no 2 och förpiken: intet vatten. Kl 10.30 kom livräddningsbåt ut från Fårö. Kl 10.35 upphörde med att kasta last då vinden tilltog i styrka och oressade fartyget mot revet. Kl 12.10 gick livbåten tillbaka medtagande 3 kvinnor och 5 man av besättningen för att minska folket ombord om situationen skulle bliva kristisk. Kl 12.00 Vinden NO 2-7 Beaufort tilltagande sjö.

Den 28 september kl 20.00 var stormstyrkan ca 10-11 Beaufort från NO. Fartyget överspolades av våldsamma brottsjöar från revet. Vattnet stiger i rummen. Kl 24.00 brottsjöar arbeta oupphörligtfartyget. Kl 4.00 den 29 september dito med föregående. Fartyget vattenfullt. En del av däckslasten spolade överbord, bryggan och styrbords livbåt svårt skadade. Från kl 4.00 till kl 12.00 svår överbrytande sjö med vindstyrka 7-9 Beaufort. Kl 16.00 sjön något avtagande. Hade förbindelse med tvenne svenska mintrålare. Kl 24.00 vinden NNV 5 Beaufort. Den 30 september kl 4.00 vinden NV 3 Beaufort klart. Kl 8.00 kom bärgningsbåten »Herackles«. Kl 9.00 gick dykare ner och undersökte botten. Kl 15.00 fördes en motorpump ombord från Heracles. Kl 17.15 påbörjades pumpningen. Kl 21.30 började lämpa last överbord enligt bärgningsångarens instruktion. Kontrakt uppgjorts om bärgning. Kl 24.00 vräkning av last och pumpning pågått hela natten.

1:a oktober kl 4.00 voro durkarna i maskin och pannrum ovan vattnet. Kl 7.00 stoppades pumpningen och vräkningen av last och från bärgningsångarens sida uppgavs försöket att bärga fartyget. Orsaken till uppgivningen från bärgningsångarens sida, var att ventilcentralen för hjälpmaskinerna på pannan var sönder. Ingen ånga kunde erhållas från fartyget för flera pumpar.

Alla besättningens tillhörigheter packades och även något litet av fartygets inventarier. Då försöket att bärga fartyget uppgivita och väderleken när som helst kunde försämras beslöts lämna fartyget kl 12.30. Kl 13.30 landade befälhavaren och 7 man av besättningen på Fårö där befälhavaren, I styrman, II maskinmästaren och matros Pyökäri stannade för att eventuellt försöka rädda mera av fartygets inventarier. Den övriga besättningen avreste till Visby.

Av ovanstående journalutdrag framgår att all nödig omsorg iakttagits berörande fartygets navigering och försök att bärga fartyget samt frikalla förty Ascanias Rederi, mig själv och min besättning från allt ansvar för den genom grundstötningen uppkomna skadan på fartyg och last.Riktigheten av ovanstående är jag och min besättning berett att med ed besanna.
Fårö den 2 oktober 1940
Isak Johansson
Befälhavare å s.s. Ascania

LIVRÄDDNINGSSTATIONENS   JOURNAL

UR   LIVRÄDDNINGSSTATIONENS   JOURNAL:     
Fredagen den 27 september 1940 strandade å Salvorevs (s.k. mellersta kulle) Finska i Åbo hemmahörande ångfartyget »Ascania«, fört av kapten Isak Johansson, kommande från Kotka distinerad till Kiel med last av trävaror. Besättningens antal utgjorde 13 män och 3 kvinnor.

Undertecknad fick underrättelse om strandningen kl 6.15 f.m. lördagen den 28. med bud från Eke och begav mig genast till livräddn.st. sammankallande livbåtmanskapet.

Livbåten sattes i sjön kl 7.15 f.m och för åror och bogserhjälp av en kustbåt, utgick livbåten till haveristen som uppnåddes kl 9.30 f.m. Vinden som den 27 sept. på kvällen var Sydväst, ca 15 sekundmeter, svängde om på natten till den 28 sept. till Nordost frisk bris, ökande mer och mer och fram på e.m. till full storm med regnbyar och ca 20-25 sek.m.

Då jag kom ombord på haveristen tillfrågade jag Kaptenen om han vill gå iland med sin besättning, vartill han svarade nej, efter att hava tillfrågat sin besättning. Jag framhöll för Kaptenen det oerhört låga barometerstånd samt utsikter till storm och vidhöll att åtminstånde få taga kvinnorna med iland. Efter ytterligare fråga av kapten gingo 3 kvinnor och 5 man iland med livbåten. Jag överenskom med Kaptenen, att om livbåten på e.m. skulle gå ut efter de kvarlemnade skulle Kaptenen låta hissa flagg på förmasten. 

Kl 11.15 f.m. lemnade livbåten haveristen och återkom till land kl 12 m.d. litet söder om stationen i den s.k. »skärsviken«, där landbrotten icke voro så höga som vid stationsplatsen. Livbåten drogs upp på land för att om möjligt ytterligare utgå till haveristen. En mans vakt sattes vid livbåten och manskapet hemförlovades med tillsägelse att fortfarande vara beredda att gå ut med livbåten.

Kl 1.30 e.m. sågo vi att flaggan var hissad på haveristen, men då var det allaredan omöjligt att gå ut med livbåten, dels för landbrotten samt den starka stormen emot ut till haveristen, (ca 20-25 sek.m.) samt de oerhört stora brotten på Salvorev som oupphörligt slog över haveristen.

Då vi insåg att ingenting kunde göras från Skärsände Lifvrädd.st. satte jag mig i förbindelse med Marindistriktet och Kapten Wrede som tillmötesgående lovade mig att 2ne av kronans vedettbåtar som lågo i Slite skulle få försöka gå ut och om möjligt bärga den kvarvarande besättningen. Wedettbåtarna avgingo genast från Slite men tillfölje den svåra stormen och så mot kvällen och mörkret, ansågo de sig ingenting kunna uträtta på Salvorev, utan gingo in i Fårösund över natten för att avvakta till dagen.

Vid 4-tiden på e.m. beordrade jag livbåtsmanskapet att insätta livbåten i båthuset. Vakt sattes kl 6 e.m. långs med stranden från Fårö fyr till Ekeviken, ca 7 km, av 3 lag med 2 man i varje lag och distrikt av stranden, med 2 tim, vaktombyte, till kl 6 f.m. den 29., detta för att hjälpa de skeppsbrutna om haveristen skulle slås sönder, som starkt var att befara och de möjligen skulle kunna driva iland på ombord medhavd flotte, och däri medtaget tillstånd och nattens mörker, kanske få ligga på stranden och dö,- sådant har ju hänt förut vid Skärsände. Vakthållningen ombesörjdes av livbåtsmanskapet och extra biträden summa 18 man, vardera 4 timmar.

Söndagen den 29 på morgonen kl 6 f.m. Haveristen stod fortfarande kvar på revet och som det syntes hel. Vinden N.N.O. Stormen hade något avtagit. I samråd med båtstyraren ansågo vi att livbåten tillfölje de stora landbrotten vid Skärsände icke ännu med utsikt att lyckas kunde gå ut till haveristen, därför jag talade med kapten Wrede att vedettbåtarna som ju lågo i Fårösund skulle gå ut till haveristen och berga de nödställda. Kapten Wrede bad att 2ne av livbåtsmanskapet skulle följa med båtarna till Salvorev för att som kännare av revet vara till hjälp med lotsning mm. Dessa 2 livbåtsmän nedtransporterades till Fårö färjebrygga med bilskjuts. Även medsände jag Skärsändes raketapparat. Sålunda utrustade avgingo vedettbåtarna från Broa färjebrygga kl 8.30 f.m. och anlände till Salvorev och haveristen kl 1 e.m. Då båtarna för den ännu höga sjön icke kunde borda haveristen, signalerade flottans folk till haveristen, och fick till svar att de ombord på haveristen hade ingen nöd och ville icke lemna och gå iland.

Måndagen den 30 september. Vackert väder, laber N.N.W. vind. Neptunabolagets bergningsångare »Herakles« anlände till haveristen kl 6 f.m. och började göra förberedelser för flottagning av haveristen.

Tisdagen den 1 oktober. Kl 6 f.m. inställde »Herakles« bärgningsarbetet som varande utsiktslöst och avgick från strandningsplatsen. De ombordvarande 8 man i haveristen, gingo iland till Skärsände och Skär med en kustbåt. Kapten 1 ste Styrman, 1 ste Maskinisten, en eldare och en matros stanna kvar några dagar på Fårö, de andra av besättningen resa till Visby idag. Fartyget blir vrak.
Fårö den 1 oktober 1940
Gustaf du Rietz
Uppsyningsman

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.