Ett möte i natten, skrov mot skrov, skrik och sedan tystnad var det som besättningen på Lingard råkade ut för. Mötet med Gerd blev trots överlevnad, en fasa då 21 man från Gerd försvann ner i djupet utan att man kunde göra något för att bistå dessa.

Fakta
TypLastångare
MaterialStål
Tonnage2 322,97 brt, 1 546,60 nrt, 3 500 dwt        
Under däck: 1 906,98
Mått86,45 x 12,89 x 5,75 meter              
Djup i rum: 5,96 m
Maskin900 hk
Fart
Byggd1907 i Port Glasgow
BeställareWicanders Rederiaktiebolag, Stockholm
Sjösatt
Levererad
Regnr4807
SignalSLBA
KlassadEngelska Lloyd
Assurans
HemmaStockholm
ÄgareStockholms Rederi AB Svea
BefälhavareA. T. Örnström
Besättning21 man alla omkom
På resa
Förlist1935-11-02      kl. 01
PlatsLæsö Trindels fyrskepp, Skagerack
OrsakKollision med finska barken LINGARD
Last
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
GERD var byggd 1907 i Port Glasgow för Stockholmsrederiet Wicanders Rederiaktiebolag och för sin tid en ganska stor ångare som mätte 3.500 dwt. Detta rederi var något som Rederiaktiebolaget Svea sneglade på och redan 1907 köptes ångaren A. WICANDER och den 31 december 1912 köpte man så hela rederiet och alla dess fartyg övergick i Sveas ägo. Det var H. WICANDER, LOKE, GERD, YMER, SIGYN samt VIDAR.

GERD kom alltså att sedan 1913 gå i fart för Svea där hon var satt på de mest skiftade rutter 1914 var det utrikeslinjen Medelhavet – Svarta Havet – Östersjön. Dec. 1914 beslutades att GERD skulle gå som första Sveaångare i transatlantisk fraktfart. Lastad med järn och massa sattes kursen men en grundstötning vid Ölands södra udde avbröt resan för en kortare tid. Reparation i Oskarshamn och vidare mot målet. Efter denna incident var hon i trafik under både 20-, 30-talet. 

FÖRLISNINGEN
Den finska trälastade barken LINGARD seglade natten mot lördagen 2 november *¹ 1935 i Kattegatt i god fart. Trots att alla segel inte var satte loggades 8 knop då man befann sig vid Læsö Trindels fyrskepp, vilket ligger ungefär mitt mellan Sverige och Danmark i höjd med Kungsbacka – Fredrikshavn. 

På bryggan stod kapten V. Mattsson samt 1: styrmannen såg ett fartyg närma sig på ett avstånd som man beräknade vara 4 distans. Den mötande ångaren GERDändrade kurs två gånger, och man blev lite fundersam ombord på LINGARD. När situationen blev hotfull blossade finnarna och fick svar med morselampa då fartygen var cirka en ½ distans ifrån varandra.

Riggen gav vika
Kollisionen var oundviklig och LINGARDS stäv tog rätt för om kommandobryggan på GERD. Därefter girade GERD längs LINGARDS styrbordssida och försvann akter om barken. Allt skedde väldigt fort och det enda man uppfattande av ångaren var ett gråmålat skrov och en skorsten i vitt med ett S (Svea) på.

Kollisionen som skedde kl. 01 var kraftig och den gamla barken började knarra, riggen gav vika och rasade ner över däck där LINGARDS 15 man starka besättning befann sig. Man hörde även rop från GERD direkt efter kollisionen, men kunde inte tolka vad som ropades och än mindre göra något.

Skotten höll
Ombord på LINGARD hörde man nu vatten forsa in i fören och genast togs livbälten på samt gjordes båtarna klara. Barken var nu helt manöveroduglig och läget kritiskt när man till sin glädje upptäckte att skotten i förrummet höll för påfrestningen av det inrusande vattnet.

Efter att ha drivit redlöst anträffades hon av motorskonaren KARL av Hamburgsund, som erbjöd bogsering. Kursen sattes mot Vinga och där observerade lotsen de båda fartygen och kallade på en bogserbåt. Det var först nu som det stora larmet drogs igång.

Vrakfynd
En stor fiskeflotta avgick till platsen för kollisionen, även flyget gick upp för att spana efter eventuella överlevande. Allt vatten mellan Vinga och Skagen söktes av, men vrakrester var det enda man fann.

På måndagsmorgonen den 11 november gjordes fler fynd. Det var ett fartyg utanför Lyngölandet som fann en skrivpulpet med GERDS skeppspapper, manskapslistor samt kaptens skepparcertifikat. Senare under samma vecka upptäcke jakten JUNIORav Grimstad, ett lik i vattnet. På grund av den höga sjön kunde man dock inte bärga densamme .

LINGARD som var hemmahörande i Mariehamn var byggd 1893 och ansågs inte vara värd att reparera så denna seglats blev hennes sista och hon höggs upp. Förlisningen av GERD blev uppmärksammad och några dager efter det hon gått till botten hölls en minnesgudstjänst i Storkyrkan i Stockholm där prins Carl, representanter för regeringen, myndigheter, ämbeten samt bolaget närvarade. 

Jag har inte lyckats få tag på besättningslistan över GERD men vet att kapten var A.T. Örnström, 1:e Styrman E.A. Gustafsson, 2:e Styrman E. Bergman och Övermaskinist J.H. Crafoord. Om någon vet mer är jag tacksam om ni ville dela med er..

not. *¹ Det förekommer olika månader i arkiven, bl.a. Svearederiet själv har i sin ”bibel” okt. men det är fel vågar jag påstå, det ska vara nov.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *