ELEONORA

Om ni är vid Lauter på Fårö och dyker och hittar vrakrester så kan det härstamma från skonaren Eleonora som i full storm fick vända om och förliste på platsen.

Fakta
Typ Skonert
MaterialEk/Furu
Tonnage51,40 brt, 39,50 nrt, 100 dwt    
Under däck: 49,04
Mått21,35 x 5,60 x 3,0 meter               
Djup i rum: 1,88 m
Maskin
Fart
Byggd
Beställare
Sjösatt
Levererad
Regnr3772
Signal
Klassad
AssuransBlekinge Sjöassuransförening, Karlshamn
Hemma Krokås
Ägarep.r. Christian Mårtensson
Befälhavare
Besättning3 man (samt 3 minderåriga barn)
På resaVisby – Västerås
Förlist1923-08-16
PlatsVid Lauters sydväst om Digerhuvud, Fårö
OrsakGrundstötning i storm och kastas upp grundet
Last1 770 säckar Cement i rummet/Ingen last på däck (ca .100 ton)
POS
Djup
Sjk
Exnamn

HISTORIK
ELEONORA byggdes i Blekinge och Karlshamn och kom också att höra hemma där då P. Nilsson i Lörby redade henne och var själv befälhavare ombord. 1911 reparerades och hon och blev även driven. Nya ägare klev in i bilden då ett partrederi i Djupekås med Edvin Mårtensson som huvudredare köpte henne och överlät befälet till N.O. Glifberg.

Förmodligen var det lite rotation vad gäller redarskapet inom familjen Mårtensson. 1919 är det Mårten Mårtensson som är huvudredare medan Edvin är befälhavare, vilket han även var vid förlisningen, men också huvudredare. Hemmahamnen är även den ändrad till Krokås. 1923 kliver så Christian Mårtensson in som huvudredare men med samma befälhavare (Edvin Mårtensson) ombord. ELEONORA blir även reparerad en sista gång samma år hon förliste. 

FÖRLISNINGEN
ELEONORA var på resa från Visby med Edvard Mårtensson som befälhavare och med 3 mans besättning mot Mälaren och Västerås med cement i lasten. Enligt sjöförklaringen, som hölls i rådhusrätten i Sölvesborg, var vinden vid avgång västlig med jämn bris som drog sig mot nord och ökade i styrka ända upp till 35 sek/m, under resan.

Mellan Gotska Sandön och den Södermanlands skärgård blåste ett av storseglen sönder och man blev tvungen att hålla undan vinden. På grund av minskad segelföring blev det problem med både fart och avdriften, vilket gjorde att när Halsduks fyr kom i sikte var man alldeles för nära land för att undvika strandning.

Klockan 23 var så strandningen vid Lauter på Fårö ett faktum och natten fick man tillbringa på fartyget men under morgontimmarna tog sig besättningen iland, däribland befälhavarens tre minderåriga barn, men fartyget var att räkna som vrak.

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *