ALF AV BLIDÖ

Fakta
TypMotorgaleas 2-mastad
MaterialTrä
Tonnage117,06brt 83,41nrt Under däck: 101,83
Mått24,59 x 6,93 x 3,45 meter Djup i rum: 2,88 m
Maskin60 Har
Fart
Byggd1875 Skånevig, Norge Rep 1929, driv 1932
Beställare
Sjösatt
Levererad
Regnr3612
SignalSHPO
Klassad
Assurans
HemmaBlidö
ÄgareKarl Erik Söderman, Oxhalsö
BefälhavareJ. G. R. Söderman, Oxhalsö 35 år
Besättning5 man
På resaMyrnäs – Stockholm
Förlist1939-12-23
PlatsSkötviken, grunden 0.5 nm NV ifrån Bålsö
OrsakGrundstötning
Last49 standards trävaror (27 std i rummet / 22 std på däck)
POS
Djup
Sjk
ExnamnCARBO

En förlisning man minns uppe i Hälsingland är när Alf av Blidögick under vid Bålsö utanför Hudiksvall. Det unika med denna förlisning ärpå det sätt lotsförman Röstlund med hjälp av tyskar och ett mod, snudd på dårskap, lyckades rädda alla.

HISTORIK
Besättningen uppgick till 5 man och hon fördes av 35-åriga kaptenen G. Södermanfrån Oxhallsö som också var med och ägde skutan tillsammans med K.E. Söderman.

FÖRLISNINGEN
Året är 1939 och julen står framför dörren, Alf av Blidö är på resa från Myrnäs, och befinner sig i Sundsvall för att ta in trälast destinerad till Stockholm. Vid 8-tiden kastade man loss och styrde söderut i den rykande snöstormen med 27 standards i lastrummet och 22 standardspå däck. Vädret blev sämre och man hade för avsikt att söka nödhamn i Fiskviken innanför Agön. En man skickades upp i riggen och två man på lasten för att hålla utkik

Kastades upp på revet
När man kom till Bålsö var man redan ur kurs och farligt nära reven på grund av tjocka och snöyra. Helt plötsligt kom en stor brottsjö och kastade upp Alf på ett rev med förödande kraft. Botten fläktes upp från fören till midskepps och vattenfylldes snabbt. Aktern sjönk ner i det iskalla vattnet och besättningen fick ta sig upp på lasten i fören, vilket var det enda stället ovan vattnet. En presenningvar det enda skydd man hade mot brottsjöarna och den hårda vinden.

För att försöka påkalla hjälp och samtidigt fålite värma gjordes tappra försök att göra upp en eld. Man insåg efter ett tag att det inte var någon idé då sjöarna släckte elden omgående. Vetskapen attman var nära land samt att ingen var skadad gjorde att alla var vid gott mod. Mistluren sattes igång,raketerna gick i skyn och livbåten gjordes klar. Framåt kvällen lättade tjockan och man tänkte försöka ta sig iland med båten, men innan dess gjorde sjön slut på livbåten som krossades i vågorna.

Slut på cigaretter
Julafton är ingen dag man vill sitta nödställd på ett skär utmed norrlandskusten. Trafiken är minimal och räddningen kan vara långt borta. Tiden gick sakta för de nödställda och vid 9-tiden på julaftons morgonen började till råga på allt cigaretterna tryta. Då får man till sin lycka se ett fartyg torna upp sig i horisonten.

Det var det tyska ångaren Antares som var på väg mellan Hölik (Hudiksvall) till Stocka. Ombord fanns lotsförman Hilding Röstlund som med säker hand förde fartyget bland grund och bränningar. Ombord på Alf började man vifta med en skjorta och fann även trassel som dränktes in med fotogen. Antares gick upp i lä av Bålsön och satte ut en båt.

Hilding gick i vattnet
Livbåten bemannades med 8 man däribland Hilding och försökte komma så nära haveristen som möjligt. Ända fram komman inte trots flera försök, så man tog fram en frälsarkrans och gjorde tappra försök att nå de nödställda men även det misslyckades, tills man plötsligt nådde ända fram. Men då hände det som inte fick hända, linan brast och man såg ingen möjlighet att undsätta besättningen.
Det var då lotsförman Hilding tog det drastiska beslutet att binda fast en lina och gå i vattnet för att simma de 100 metrarna till Alf. Han kom överens med den tyska styrmannen Overlock i livbåten att släppa efter på linan när första brottsjö kom som var tillräcklig för att kasta honom in över däck på haveristen, vilket också lyckades

Jungmannen föll ner i maskinrummet
Under försöken att nå Alf med frälsarkransen skulle en jungman ta emot linan men trasslade in sig och snavade. Han for huvudstupa rätt ner i maskinrummet och slog tinningen så att han svimmade. Det första Hilding gjorde ombord på Alf var att plocka upp den avsvimmade jungmannen och band fast honom samt en till ur besättningen i den lina han haft med sig. De två männen kastade sig i vattnet och drogs över till den tyska livbåten och räddningen. Väl där tog man beslutet att ro tillbaks till ångaren med de två blöta, huttrande männen. På vägen tillbaks till haveristen gick det mesta snett, sjön gjorde det svårt att komma tillräckligt nära igen och man lyckades till och med tappa årorna, vilket inte gjorde saken bättre.

Satte allt på ett kort
Ombord på Alf hade Hilding sett till att alla kvarvarande var fastbunda med varandra, och plötslig kom en stor brottsjö som förde livbåten nära Alf. Hilding tog kommandot och beordrade alla att hoppa överbord ner i det iskalla vattnet. Livbåten som vid det här laget var utan åror och hade vatten upp till relingen var det mål man hade. På något oförklarligt sätt lyckades man med hårt arbete få ombord alla 4 stelfrusna.Väder och vind förde livbåten mot Bålsön där man fick fast mark under fötterna, dock i obebodda trakter. Hilding som kände till trakten insåg att man hade långt att gå. Kvicksilvret hade vid det här laget krupit ner till -15° C och alla var dyblöta, frusna och hungriga när man startade de 2,5 km långa vandringen över ön till Bålsö hamn.

Ställde båtsmannen mot ett träd
Redan i början av vandringen uppstod problem då tyske styrmannen tappat skorna och var barfota. Den 64-årige tyske båtsmannen var nu helt tagen av all dramatik och orkade inte längre gå så man lutade honom helt sonika mot ett träd, och där fick han stå medan de andra gick vidare. Efter två timmar kom man fram till två obebodda fiskarstugor, och i samma veva var även räddningen på väg.

Ombord på lotskuttern förstod man att Hilding skulle ta sig till hamnen där lotskuttern kunde angöra. Mycket riktigt fann man där de 3 männen och efter att ha plockat upp den vid trädet lämnade båtsmannen återvände alla till Antares. Den tyske ångaren hade under dramat utspelat sig förflyttat sig till den södra sidan av ön.

Alla förfrös öronen
Ombord på ångaren började man överblicka skadorna och den stackars styrmannen som traskat barfota i den -15° kylan hade förfrusit ena foten fördes till Hudiksvalls sjukhus. De flesta hade lite småskavanker och allihopa inblandande hade förfrusit sina öron!!. En tysk matros skulle på julafton hälsa på styrman Overlock drabbades av en chock och klagade på smärtor i bl.a. ryggen och även han fördes till sjukhuset.

Nu började allmänheten få reda på vad som utspelats utmed Hälsingekusten medan man själv firat jul i värme och trevligt sällskap. Räddningen blev en stor nyhet i massmedia denna kalla vinterdag och på onsdagen sändes ett radioprogram ut till Europa på tyska om bragden. Alla fick sedan vila ut på ett pensionat i Hudiksvall innan man orkade resa hem.

Fina utmärkelser
Hilding fick även mottaga fina utmärkelser för sin modiga insats, bl.a. Stockholms Tidningens förtjänstplakett och 300:- ur Kapten G.E. Westermarks fond. Huvudpersonen i fråga tog dock det mesta med ro och framhävde istället den tyska ångaren Antars besättning som med risk för sitt eget liv gjorde allt för att rädda några svenska sjömän

Källa:
Reglistan 3612
Brunos Vrakliggare sid. 
Svenska Seglare och Motorseglare sid. 665
Svensk Skeppslista 1939sid. 180, 181
Eget i pärm

Skrivet av Göran Nilsson

Powered by BetterDocs

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *